Fribergaskolan 1997. Rektor Ann Sjöberga, nr 2 bakre raden fr. v.

Jag började på Friberga som idrottslärare 1972. Vad jag direkt märkte var att det var en sådan fin sammanhållning bland lärarna  och att kontakten lärare – elev var mycket bra.

1985 - 1994 var jag studierektor, eller biträdande rektor som det heter numera. Under denna tid införde vi en hel del revulotionerande ting. Lektionerna fick olika längd, rasterna inföll på olika tider och  i och med detta togs rastsignalerna bort. ”Det går aldrig” -  hördes det röster som sade. Eleverna kan inte passa tiderna då. Allt gick emellertid hur bra som helst, lärarna fick önskad längd på sina lektioner, mindre trängsel på rasterna och inget abrupt slut på lektionerna när klockan ringde.

Vi införde tidigt elevens val i form av temaundervisning 80 minuter två eftermiddagar i veckan. Eleverna fick välja efter ett visst schema. Första lärarkommentaren var att eleverna endast skulle  välja praktiskt -  estetiska ämnen. Till att börja med blev det kanske så, men eleverna förstod snart, att man kunde få extra hjälp med svåra saker eller att man kunde höja sina betyg, om man gjorde något bra på tematiden.

Vi delade också skolan i tre arbetsenheter med en arbetenhetsledare  för varje enhet. Varje grupp bestod av 6 klasser, två 7:or, två 8:or och två 9:or.
1994 gjordes en stor omorganisation i Danderyds kommun. Fribergaskolan, som tidigare bildat ett rektorsområde med Kevingeskolan och Kyrkskolan, blev nu  tre separata rektorsområden. Jag blev rektor på Friberga efter en internutlysning av tjänsterna.

1994 kom också en ny läroplan. Den var helt annorlunda än tidigare läroplaner.
Läroplanen var inte så styrd som tidigare läroplaner, man skulle arbeta mot uppsatta mål. Vi fick själva bestämma hur timmarna skulle fördelas i grundskolan, lärarna fick bestämma hur undervisningen skulle läggas upp och ett nytt betygssystem infördes. Det krävdes en enorm arbetsinsats av lärarna. Timplanen skulle samordnas med 1-6 skolorna och målen i de olika årskurserna skulle definieras. Det nya betygssystemet krävde att målet för varje betygsgrad skulle formuleras så att alla kunde förstå vad som gällde. En nyhet var också att en del av undervisningstimmarna skulle bestå av ett fritt val för eleverna. Viss tid skulle tas från alla ämnen utom kärnämnena, matte, svenska och engelska.
Den nya läroplanen krävde att man skulle samarbeta över ämnesgränserna. För att kunna göra det krävdes en ny typ av schema. Schemat infördes i samband med att arbetslagen bildades.

1996 krävde kommunen att alla grundskolor skulle ha arbetslag. Hur arbetslagen skulle vara konstruerade fick varje skola bestämma. Vi valde att bilda horisontella arbetslag. Varje lag skulle bestå av tre 7:or, tre 8:or eller tre 9:or.
Laget sköttes av 5-6 lärare där lärarna i möjligaste mån endast undervisade i ett och samma arbetslag. I stället för klassföreståndarskap delades eleverna upp så att varje lärare blev mentor för 13-14 elever. Det var en organisation som fungerade direkt. Arbetslagen blev mer och mer självständiga.
Till varje åk. knöts en speciallärare, som hade sitt klassrum i anslutning till arbetslaget.

Vi ändrade om i skolan så att varje arbetslag fick två klassrum och ett grupprum samt  i vissa fall även ett specialklassrum. Samtliga elever fick skåp i närheten av sina klassrum. Den här omorganisationen gjorde att det blev oerhört mycket lugnare i korridorerna.

1996 Startade vi upp en englskinriktnig på skolan. Det innebar att eleverna som valde denna inriktning fick 30 min extra engelska med en engelskspråkig lärare samt att delar av SO och NO undervisades på engelska. Redan efter två år var halva skolan engelskinriktad. Ett par år senare startade vi även en Ma – NO inriktning för elever med naturvetenskaplig t intresse.

Skolan hade under den tid som jag var rektor startat ett omfattande internationellt samarbete. Den första internationella kontakten togs med Lettland.

Därefter togs kontakt med Spanien, Tyskland och Frankrike, där B – och C – språkselever hade tillfälle till utbyte. Dessa utbyten fungerar fortfarande varje år.

Eftersom läroplanen var ny, när jag tillträdde som rektor, var rektorsarbetet väldigt intressant och givande. Att på detta sätt ha fått chansen att utveckla skolan tillsammans med en så kompetent och positiv lärarkår som på Fribergaskolan har varit en verklig förmån för mig.

Ann Sjöberg

Fribergaskolan 1990. Rektor Ann Sjöberg, nr. 7 bakre raden fr. v.

                                                    
                                                          Fribergaskolan 2003. Rektor Ann Sjöberg, nr. 1 bakre raden fr. v.

Elevröster: